Norska: Torsk/Latin: Gadus
Torskfamiljen är en stor familj med arter som lever i både salt- och sötvatten. Här presenterar vi Gadus-familjen:     

Atlanttorsk (Gadus morhua)
Lever längs Nordamerikas kust (från New England till Labrador), Grönlands sydkust samt i Irlands och övriga Europas kustvatten (särskilt Nordsjön, Norska havet och Barents hav).            

Stillahavstorsk
Vanligt förekommande i Gula havets kustområden via Berings sund till Los Angeles.            

Grönlandstorsk
Lever i nordvästra Atlanten och arktiska vatten.

Olika torsktyper

Det finns två typer av torsk:

Stationär kustlevande torsk (kusttorsk) lever nära havsbotten på grundare vatten.

Vandrande oceantorsk färdas långa sträckor och simmar närmare ytan.            

Mer än 90 procent av Norges torskfångster kommer från de klara, kalla vattnen i Barents hav. Men under några månader varje år vandrar den lekmogna torsken närmare Norges kust för att föröka sig.            

Under sin långa färd utvecklar den starkare muskler och ett kött med unik textur, som förvandlar fisken till den norska delikatessen ”Skrei”. Du kan läsa mer om den här proteinrika fisken på vår särskilda Skrei-sida.

Kännetecken

Torsken är en fisk som är lätt att känna igen när du väl vet vad du ska titta efter. Den har en lång, stark kropp med tydlig, böjd vit sidolinje. Den har tre tätt sittande ryggfenor och en spetsig skäggtöm på underkäken.

Torskens färg berättar en del om var den kommer ifrån. Torsk från grunda vatten är rödaktig, brun eller olivgrön till färgen med mörkare fläckar.

Om den i stället har levt på djupare vatten är färgen ljusare och ofta gråaktig. Visste du att torsken kan bli upp till 40 år gammal, 200 cm lång och väga upp emot 60 kilo

Cod

Merroir – hur påverkar havet smaken?

Inom vinproduktionen använder man begreppet ”terroir” för att beskriva den miljö vinet odlas i. Genom att på motsvarande sätt tala om ”merroir” vill vi visa hur fisk kan ha olika smak beroende på var den har levt.

Dagens konsumenter vill veta var deras mat kommer ifrån och ”fångst 27” säger inte särskilt mycket. Merroir kan vara ett sätt att lyfta fram skillnaderna mellan fisk som fångats i olika områden, och det kan i sin tur få människor att förstå hur viktigt det är att vi håller våra hav rena.

 

Olika smakar

Map of Europe

Kusttorsk, Bømlo

Utseende: Vitt kött med svagt blå eller grå inslag. Skivar sig lätt. Doft: Söt, lite mjölkig doft av hav. Smak: Söt, saftig och välbalanserad med tydlig umami (aromatisk smak) och kokumi (fyllig smak) samt lätt fräschör. 

Skrei från Barents hav

Utseende: Vackert pärlemorskimrande. Doft: Hav och våta stenar med toner av krabba och tång. Smak: En mjuk, nästan smulig skivighet med en kokumi (fyllig smak) på tungan. En ren fisksmak med bara en antydan till bitterhet. 

Öresundstorsk

Utseende: Vitt kött med grå och ljusrosa toner. Doft: En arom av varm mjölk. Smak: Sött, lite fruktigt kött som skivar sig lätt och har en antydan till bakomliggande fisksmak.

Östersjötorsk

Utseende: Ett kalejdoskop med strimmor i brunt och rött. Doft: Stark doft av rå fisk och solvarm tång. Smak: Mjuk konsistens utan tydliga skivor. Förhållandevis hög syra och fyllig, jordig smak. 

Kusttorsk, Bømlo

Utseende: Vitt kött med svagt blå eller grå inslag. Skivar sig lätt. Doft: Söt, lite mjölkig doft av hav. Smak: Söt, saftig och välbalanserad med tydlig umami (aromatisk smak) och kokumi (fyllig smak) samt lätt fräschör. 

Skrei från Barents hav

Utseende: Vackert pärlemorskimrande. Doft: Hav och våta stenar med toner av krabba och tång. Smak: En mjuk, nästan smulig skivighet med en kokumi (fyllig smak) på tungan. En ren fisksmak med bara en antydan till bitterhet. 

Öresundstorsk

Utseende: Vitt kött med grå och ljusrosa toner. Doft: En arom av varm mjölk. Smak: Sött, lite fruktigt kött som skivar sig lätt och har en antydan till bakomliggande fisksmak.

Östersjötorsk

Utseende: Ett kalejdoskop med strimmor i brunt och rött. Doft: Stark doft av rå fisk och solvarm tång. Smak: Mjuk konsistens utan tydliga skivor. Förhållandevis hög syra och fyllig, jordig smak. 

Vi har försökt hitta ett sätt att kommunicera hur viktigt fiskens ursprung är och hur det kan påverka smaken – som när, var och hur den har fångats och vad den har ätit. Med ”merroir” hoppas vi kunna börja tala om fisk på ett nytt sätt.
Sigmund Bjørgo

Sigmund Bjørgo

Chef på Norges sjømatråd

Barents hav har perfekta förutsättningar

De kalla vattnen, starka strömmarna och kraftiga vindarna i Barents hav är tuffa utmaningar för människan, men skapar en perfekt miljö för världens största torskpopulation som växer och frodas här. Torsken frodas här. Faktum är att det var den läckra vita fisken som gav de första norrmännen den näring de behövde för att överleva de kalla vintrarna.            

I Barents hav finns det gott om mat för torsken. Som ung äter den djurplankton, krill och kräftdjur, men övergår sedan till mindre fiskar som lodda och sill. En annan anledning till att torsken trivs så bra här är dess anpassningsförmåga. Den är en djuphavsfisk som oftast lever nära botten, men trivs lika bra närmare havsytan.

Den norska fiskeindustrins fokus på hållbarhet är en av anledningarna till att du kan få norsk torsk året runt. I början av året fiskar vi i Barents hav och kustområdena för att sedan fortsätta längre norrut till platser som Björnön. Torskfisket är intensivast mellan januari och april.