Varför är vår fiskeflotta så viktig?

Torskfisket har varit en viktig inkomstkälla och haft stor betydelse för samhällsutvecklingen längs den norska kusten under flera hundra år. Vårt mål har alltid varit att bygga upp en modern och framgångsrik fiskeflotta som gör att vi kan fiska på ett hållbart sätt.

Vi har i dag en stor fiskeflotta som använder flera olika fångstmetoder. Med både oceangående fartyg och ett stort antal mindre kustgående fartyg kan vi fiska många olika sorters fisk och skaldjur, inklusive torsk.

Fiskevær

En stor flotta

6 309 fiskefartyg

Fisherman

Kompetent arbetskraft

9 924 personer arbetar heltid inom fiskeindustrin

Fishermen

En stor arbetsgivare

2 356 personer arbetar deltid inom fiskeindustrin

Källa: Fiskeridirektoratet, 2010

Fiskeflottan

En avancerad fiskeflotta gör att vi kan satsa på kvalitet hela vägen, från det att fisken tas upp ur havet till den når konsumenter världen över.

OCEANGÅENDE FARTYG

Oceangående fartyg har ett lastutrymme på mer än 500 m3. Några exempel är torsktrålare, fartyg med ringnot (snörpvad) och industriella trålare.

KUSTGÅENDE FARTYG

Tidigare definierades kustgående fartyg som fartyg kortare än 28 meter. I dag räknas de som kustgående om lastutrymmet är mindre än 500 m3.

Active fishing gear: Purse-seine, trawl net, and danish seine
Passive fishing gear: Long line, net, and hand-line

AKTIVA FISKEREDSKAP

Redskap som rör sig mot fisken för att fånga in den. Fiskare som vill använda sig av aktiva redskap måste ha ett särskilt tillstånd, med undantag för fiske med snurrevad. Det innebär att det är olagligt att använda aktiva redskap vid fritidsfiske.

PASSIVA FISKEREDSKAP

Fisken måste själv närma sig redskapet för att fångas in. Det är en traditionell fiskemetod och fartygen som fiskar på det här sättet kallas därför för traditionella fiskefartyg.

Ringnot (snörpvad)

Ringnot eller snörpvad är en vägg av nät som fartyget lägger ut runt ett fiskstim. Nätet dras ihop längst ner och det infångade stimmet halas eller pumpas ombord.

Trål

Vid trålfiske används en stor säck som hålls öppen av trålbord medan fartyget drar trålen genom vattnet. Det här är en vanlig metod inom det norska torskfisket.

Snurrevad

Snurrevaden är ett mellanting mellan trål och nät. Vid snurrevadsfiske lägger fartyget ut en stor säck runt fisken. Säcken dras den sedan en kort sträcka genom vattnet innan den halas ombord.

Långrev (backa)

Långrev är, en lång lina som med jämna mellanrum har försetts med kortare linor (tafsar). Tafsarna är ca en halv meter långa och har en krok med bete i änden.

Garn

Vid garnfiske använder men en vägg av nät som spänns ut vertikalt i vattnet med hjälp av flöten i den övre linan och sänken i den undre.

Handlina

När man fiskar med dörj eller pilk använder man en lina med några få krokar (”juksa” på norska) för att fiska vertikalt i vattnet.

FÅNGSTMETODER

Vår fiskeflotta använder en rad olika fångstmetoder, från trålning till handlina. Även här är det hållbarheten som står i fokus.

catch methods pie diagram

Under ett normalår består den norska torskfångsten till största delen av fisk som har fångats med trål eller gälnät.

Planera för framtiden

De fastslagna kvoterna har rekommenderats av Internationella havsforskningsrådet, ett ledande internationellt forskningsorgan som gör en bedömning av bestånden och hjälper oss att planera för framtiden. Med deras hjälp kan vi fortsätta att fiska hållbart ur livskraftiga torskbestånd även i framtiden.

Motivera hållbarhet

Försäljningsorganisationerna har en självreglerande funktion för att priserna även fortsättningsvis ska vara både rättvisa och konkurrenskraftiga. Inte minst garanteras fiskarna ett lägstapris för sin fångst.

Hållbart fiske belönas genom premier som betalas ut vid landning av väl hanterad fisk av hög kvalitet.

Kvoterna är viktiga för industrins hållbarhetsarbete. Därför straffas fiskare som överskrider sina kvoter genom att de bara får 20 procent av värdet på den fisk som överstiger kvoten.

Eftersom vi har en policy att inte slänga någon fisk säljs ändå all landad fisk på marknaden. Den vinst som blir kvar efter att fiskaren har fått sina 20 procent återinvesteras i kontrollen av fiskefartygen.

Med de här reglerna lönar det sig helt enkelt inte för fiskarna att överstiga sina kvoter.